Veckans Bekännelser

Thank god for black n' white

Tänkte först skriva om att jag kommer ha min första lugna helg på så länge att jag ärligt talat inte minns när jag hade det senast. Någon gång innan sommaren i alla fall. Jag vill gå ut men vet att jag borde ta det lungt, framförallt eftersom jag igår var så trött att jag började grina, yes jag erkänner och bjuder på den. Men så skulle jag dra till med ett foto och insåg att gisses vad jag ser sliten ut! Hade tänkt göra mig iordning idag men istället vaknade jag när jag skulle varit utanför dörren så fick kasta mig ut direkt på cykeln istället och gömma skallen under en keps tills jag hunnit duscha på gymmet efter träningen. Och ni vet när man ser en sån där hemsk spegelbild att man börjar undrar vad fan någon annan kan se i en själv? Är jag blind eller är de? Ser de inte vad jag ser eller är jag aldrig avlsappnad i ansiktet när jag pratar med någon annan? Tankar på doktor kniv, spruta hit och spruta dit. Blir rädd för mig själv ibland. Så fram till nästa helg ska jag ta hand om mig, äta rätt, träna och sova. Sen är vi på't igen, då åker jag till Halmstad! Galet kul!